So, it’s getting time for…

…take-off!

Hej alla glada!

Yes, ni läste rätt. Om mindre än en vecka lämnar jag Sverige för att bege mig mot ett annat neutralt land, nämligen Switzerlandet i mitten av vårt Europa. Jag kan ännu inte uttala ordet ”Schweiz” ordentligt, men det är ändå en petitess jämfört med att min kunskapsnivå i italienska i princip sträcker sig till ”posso avere il conto, per favore?” (”skulle jag kunna få notan, tack?”). Jag kommer nämligen befinna mig i den italienskspråkiga delen av landet.

Varför just Schweiz av alla länder? För ett halvår sedan fick jag en förfrågan om att spela innebandy för ett lag i den lilla staden Mendrisio. Då hade jag för mindre än tre månader sedan fått min menisk sydd efter en knäskada i augusti, och inte ens börjat rehabträna. Omkretsen på det skadade vänsterknäet var väsentligt mindre än högerknäets – jag hade tappat mycket muskelmassa – och när jag någon vecka senare genomförde mitt första rehabpass kunde jag knappt göra ett utfallssteg. Stabilt? Nix. Kändes det som att innebandyspel i Schweiz om ett halvår var rimligt? Icket. Kändes det som att jag någonsin skulle kunna springa igen? Well, knappt. Men desto stabilare har det blivit efter ett otaligt antal enbensböj, benpressar och skridskohopp. Summa sumaris – det har varit hundratio procent värt det, för nu är jag redo för innebandyspel, och ja, det blir i Schweiz. Wow!

Min mamma sa till mig, ”Micha, ska du inte starta en blogg och skriva när du är där?”. Jag ska erkänna att tanken hade slagit mig redan innan hon fällde kommentaren, och lite sugen var jag allt. Om det är något jag har lärt mig under mina snart 20 levnadsår så är det att mamma alltid har rätt (någon som förstår vad jag menar? Tänkte väl det), så jag kände att jag borde göra slag i saken. Sagt och gjort – here it is. Mamma, this blog is for you. Skoja. Den här bloggen är för att jag ska kunna skryta om mitt perfekta liv. Skoja igen. Den är för att vänner och familj ska kunna läsa om min vistelse, samt för att jag själv ska kunna gå tillbaka och läsa i efterhand.

Jag vet i dagsläget inte hur mycket jag kommer att ha tid/ork/lust att skriva – men jag ska försöka göra slag i saken och uppdatera så mycket som möjligt. Standard mig om det skulle bli en gång i månaden istället för en gång om dagen dock, men jag ska göra ett tappert försök. ”Det är ju bara att skriva något lite snabbt”, tänkte jag först, men efter att snart ha slutfört mitt första inlägg inser jag att så inte är fallet. Vem som helst kan ju läsa texterna, så lite kvalité måste det ju vara 😉

Då så, mina vänner, välkomna till min blogg!

blogstats trackingpixel

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>